Framme

Nu bor vi i Cork!

Igår tog vi bussen ifrån Dublin för att åka dryga 20 mil söderut till Cork. Resan tog ca 4,5 h. Men det var inte särskillt jobbigt. Det var roligt att se naturen och omgivningen. Vi åkte igenom flera små fina samhällen.

Väl framme i Cork blev vi lite lätt förvirrade då ingen visste var adressen låg som vi ville till. Slutade med att vi tog en buss men kom helt åt helvete. Efter lite förfrågningar och gång upp för en backa tog vi av oss väskorna och kände oss hjälplösa. Men då, som en ängel i från himlen kom den lilla kvinnan. Hon frågade hur det var, var vi skulle etc.. Hon var underbar. Hon sa att vi INTE skulle gå till vår adress. Vi skulle dö! Hon sa att vi var på en av Irlands längsta gator och aldrig skulle orka gå till vår adress. Vi fick ta taxi. 10 min och 7 euro fattigare stod vi utanför vårt framtida boende. Taxi mannen var även han underbar. Han sa att vi pratade perfekt engelska och trodde vi kom från england eller amerika. Då blev man ju lite stolt...

Vi fick vänta en lite stund innan en bil körde upp på infarten till huset. Ur hoppade en riktigt biffig rödhårig man med turkos t-shirt. In i huset flög vi, kaffe fick vi, kamphundar var överallt och helt plötsligt kändes allt underbart.

Rummet var perfekt, vår nya vän Kevin var perfekt, Bass var perfekt (rumskompis), de två hundarna var perfekta. Vi var nöjda.

Efter en sväng till Lidel, mörk öl och Kevins livshistoria (och massa annat prat) la vi oss för att sova vår första natt i Cork.

Underbarare kunde det inte blivit. Jag stormtrivs redan!